I princip finns det regler för allt i dagens samhälle och objekten inom lyft är inte undantagna! Regelverken spänner över allt från produktstandarder till föreskrifter om besiktning. Att arbeta med besiktning innebär kontinuerliga kontakter och uppdateringar med olika regelverk och tolkningar av desamma. I princip är det så att samtliga omnämnda uppdrag och tjänster på ett eller annat vis hamnar under regeltolkningar.
Språk och uttryckssätt, som formats i internationella arbetsgrupper, följer vedertagen praxis och de tekniska termerna är ofta avgörande för innebörden i det skrivna – vilka begränsningar och vilket utrymme som finns för tolkning. Till detta kommer att lösningarna i standarderna aldrig är tvingande utan rådgivande. Standarden anger ett sätt/en lösning på vilket den lägsta erforderliga säkerhetsnivån kan uppnås. Den nivå marknaden enats om som den lägsta man har rätt att förvänta sig. I princip kan allt lösas på ett alternativt sätt men – och det är helt avgörande – alternativet måste nå upp till den lägsta säkerhetsnivån. Tolkning och erfarenhet spelar alltså stor roll i arbetet med att söka alternativa lösningar.
Seminarier har varit en naturlig del av vardagen och ett bra sätt att kommunicera med kunder, leverantörer och myndigheter med flera.
År 2000 startade seminariet Växjö Krandagar. Efter många år med lyftrelaterade frågor från kunderna kläcktes idén av Kjell och Thomas att samla kunder i sydöstra Sverige för en gemensam information. Första krandagarna samlade 50 personer från industrin. Kundernas reaktion gick inte att ta miste på och när önskemål dök upp om medverkan från hamnarna så var ”Industri och Hamn” en realitet! Som om detta inte var nog så ”skarvades” även en mässa på och vips så var krandagarna uppe i nära 400 personer! Att driva ett seminarium i denna dignitet är inte möjligt utan ett stort stöd från Håkan och Magnus. Att konstatera är att krandagarna vuxit från en lokal företeelse till en nationell kranträff – vilket överträffar de ursprungliga förväntningarna många gånger om!
2016 fortsatte vi på inslagen väg med seminariet g-LYFT!
1999 startade ett nätverk med personer med anknytning till lyft från samtliga kärntekniska anläggningar i Sverige, detta var upptakten till KIKA – Krananvändare I Kärnteknisk Anläggning. Initiativet från Kjell är spunnet från det omfattande projektet TRAMO på Barsebäck. 2004 utökades nätverket till att även omfatta de finska kärnkraftverken. KIKA omfattar idag representanter från samtliga kärntekniska anläggningar i Sverige och Finland med Peter Ohlsson, SKB som ordförande och initiativtagaren som sekreterare.
Inom KIKA’s ramar har synkroniserad utbildning för både kranförare och lyftkontrollanter tagits fram. Då det gäller kranförarutbildningen har Johan Dagnäs, OKG, Thomas Hagman, RAB och Thomas haft en central roll.
De största projekten hitintills i KIKA är framtagningen av en teknisk specifikation för kranar – KIKA TS och det internationella kranseminariet Nuclear Cranes Seminar (NCS), se www.kikacranes.com.
Den första utgåvan av KIKA TS togs fram under 6 år och har rötterna i erfarenheter från såväl kärnkraftsbranschen som pappers- och stålverksindustrin. Arbetet har även präglats av internationella kontakter med arbetsgrupper för bl a KTA vilka är de tyska säkerhetsstandarderna för kranar på kärnkraftverk. Arbetsgruppen består av Johan Dagnäs, OKG, Thomas Hagman, RAB, Peter Ohlsson, SKB, Johan Söderberg, FKA, Kjell och Reine, g-ACK. Arbetet med KIKA TS och senare KIKA KS har gått över till PAKT och THAG-Ly som skapat TBL, KBL och PBL som även har som mål att synkronisera mot kommande lyftföreskrift från SSM.
Det internationella seminariet (NCS) löpte av stapeln vid två tidigare tillfällen och drog total nära 200 deltagare från 15 länder med föreläsare från USA, Japan och Ukraina (Tjernobyl). Dessa två NCS följdes 2019 upp med ett nytt mycket uppskattat seminarium. Fokus NCS 2019 var de specifika regler som finns för kranar på kärntekniska anläggningar och föreläsarna mycket mediterade gentlemän från hela Europa med prof. Gerhard Wagner, Hannu Rantala, Norbert Schilling, dr. Björn Brickstad samt inbjuden gäst dr. Hans-Rainer Bath. Seminarierna är mycket uppskattade och är unika i världen inom lyft och kärnkraft!
Under mitten av 90-talet tog arbetet med upphandlingshjälp av större/avancerade kranar rejäl fart. Objekten omfattar allt från högdriftkranar i hamn-, pappers- och stålverksindustri till avancerade kranar på kärntekniska anläggningar. Upphandling omfattar, förutom själva upphandlingen, allt från granskning till tillverknings- och leveranskontroll (ax till limpa).
Vid upphandling av ombyggnationer av hissar, både i offentlig men framför allt i privat miljö så har det blivit svårare att hitta rätt nivå på vad man ska uppfylla och vilka specifika krav som gäller för just den ombyggnaden som det planerats för. Fredrik har medverkat och hjälp till med både stora och små upphandlingar. Vägledningen av fastighets- och hissägaren i regelverken borgar för att ombyggnaden blir genomförd till rätt nivå, att ägaren fyller sitt ansvar gentemot brukaren och att den blir ekonomiskt försvarbar.
Uppdragen omfattar allt från granskning av beräkningar (både mekaniska och elektriska) och ritningar till el- och hydraulscheman. Lejonparten av uppdragen är av frivillig karaktär men det finns även myndighetsreglerade delar.
Under lång tid har g-ACK hjälpt industrin att granska deras kranar, kranbanor och lyftredskap. Konstruktionerna, stora som små, granskas med avseende på konstruktionsunderlag, ritningar, scheman och användarinstruktioner mm som avslutningsvis återrapporterats till beställaren.
Under mer än 10 år har flera olika typer av hamnkranar av fabrikat NDC granskats av Kjell och Reine. Dessa uppdrag har även omfattat tillverknings- och leveranskontroll.
Under många år har flera kranar av fabrikat Svenska Lyft/SHB, BANG osv granskats. Vissa av dessa kranar är utförda med säkerhetsbromsar och enkelfelsäkra system såsom dubblerade av varandra oberoende stållinor, särskilda elsystem mm. Dessa har detaljgranskats gentemot de senaste harmoniserade standarderna av Kjell och Reine. Vanligt förekommande är att dessa kranar även underkastas tillverknings- och leveranskontroll.
I samband med att SAAB Kockums i Karlskrona (SKAB) fick ordern att bygga Sveriges nästa ubåtar – A26 så anlitades g-ACK vid deras stora modernisering av sin kranpark, projekt LEVO. Uppdraget var ett så kallat ax till limpa-uppdrag vilket innebar framtagning av Tekniska specifikationer, granskning av offerter, intervjuer med leverantörer, tillverkningskontroller, FAT och SAT.
Efter detta projekt har g-ACK även fått uppdraget med granskning mm av lyftdon ombord på ubåtarna.
Flera av kranarna på våra kärntekniska anläggningar har genomgått omfattande moderniseringar. Kraven vid dessa moderniseringar har baserats på sakinnehållet i KIKA TS, senare TBL. Projekt som TRAMO på Barsebäck, Säkra Lyft på Ringhals och PLEX på OKG är exempel på omfattande moderniseringar. Uppdragen har förutom granskning och tillverkningskontroll även omfattat leveranskontroll såsom FAT (kontroll på fabrik) och SAT (kontroll hos kund). Kjell har varit delaktig i samtliga dessa uppdrag och Reine i det senare.
I samband med att SSM håller på med sin kommande lyftföreskrift SSMFS-L så har g-ACK anlitats av tillståndshavarna för att läsa och kommentera föreskriftsförslaget. Detta har i sin tur startat en process som innebär ett förnyande av laddmaskinerna på både Ringahals och Forsmark där både Kjell och Reine är aktiva. Av European Spallation Source (ESS) i Lund fick g-ACK uppdraget, ax till limpa, för deras 115/100 ton travers i Target Building. Traversen är kärntekniskt klassad (L3 enligt SSM). Uppdraget på ESS har även inneburit granskning av andra kranar på anläggningen. I samband med rivningen av Barsebäck och OKG så har g-ACK anlitats Uniper Anlagenservice i Tyskland för kontroll av specialkranarna som används vid rivningen av reaktorerna med dess interndelar.
I Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2006:6 anges att konditionsanalys ska genomförs då driftjournal eller kontroll visar att den konstruktiva livslängden närmar sig. Arbetsmiljöverkets publicerade sin föreskrift 2006 men mer än 10 år innan visade många anläggningsägare stort intresse för kontroll av sina kranar med avseende den kvarstående konstruktiva livslängden. Redan då var flera av g-ACKs medarbetare verksamma i att utveckla tjänsten generalbesiktning i form av checklistor, avrapporterings- och beräkningsmallar mm. Den gällande standarden idag är ISO 12482:2014 och g-ACK har utvecklat dagens tjänst – konditionsanalys – enligt den nya standarden med nya betraktelsesätt vid bedömning av den kvarstående konstruktiva livslängden mm. Föreskriften liksom standarden anger att objektets drift (användning) och skick (status) ingår i analysen. Kunderna finns både inom industrin, hamnar, stålverk och kärntekniska anläggningar.
Ibland går det inte riktigt som man tänkt sig och olyckan kan vara ett faktum. I samband med tillbud eller haverier så kontaktar kunden någon fristående för att utreda varför olyckan inträffat. Genom åren har flera utredningar genomförts av g-ACKs medarbetare i nära samarbete med både kund och tillsynsmyndighet.
I olika projekt och upphandlingar av kranar inom hamn-, och pappers- och stålverksindustri samt på kärntekniska anläggningar har Reine haft en central roll för granskning/kontroll av säkerhetskrav och uppfyllande av prestandanivåer på de elektriska styrsystemen. Reine har också flerårig erfarenhet som internutbildare angående regelkunskap och utrustningar på kranar med inriktning på el.
Numera är även Richard involverad i dessa uppdrag.
Växjökontorets starka lyftprofil och de ofta gränsöverskridande uppdragen har gjort att personalen under många år deltagit i samråds- och tolkningsarbete på nationell nivå. Sedan 2010 har Thomas och Fredrik medverkat i samråden med Arbetsmiljöverket och Boverket.
SWETIC – Swedish Association for Testing, Inspection and Certification är branschorganisationen för företag som arbetar med provning, besiktning, kontroll och certifiering. Här samverkar de ledande företagen i branschen.
Lyftfrågor handläggs av Swetic’s tekniska kommitté för lyft, TK-lyft. Kommittén arbetar med att utforma bedömningsriktlinjer av föreskrifter och regler i strävan att få fram likabedömning över hela landet. Andra typer av frågor som behandlas är:
– nationell och internationell standardisering
– inkomna relevanta frågeställningar från myndigheter
– inträffade haverier – frågor från övriga intresseorganisationer
g-ACK anser att arbetet i Swetic är både väsentligt och viktigt och att samverkan i regeltolkning är grundläggande för både kontrollföretag, leverantörer och användare. På TK-lyft’s hemsida publiceras så kallade erfarenhetsdokument och vanliga/centrala frågor och svar (FoS).
Thomas agerade sammankallande/ordförande för kommittén under åren 2010–2014.
Besök gärna TK-lyft på www.swetic.org/lyft
De samlade erfarenheter från besiktning, uppdrag, tjänster mm har återförts till industrin genom ett mångårigt arbete med Kjell som svensk expert inom nationell och internationella krankommittéer TK 262 och TC 147. Även Reine har vid flera tillfällen medverkat när det har gällt elektriska frågor. Det internationella arbetet i flera olika arbetsgrupper har inneburit en direkt återkoppling av vunna erfarenheter in i centrala harmoniserade standarderna för kranar. Förvånansvärt nog har det inte funnits fler deltagare i kommittéerna som kommer från besiktnings- och kontrollsidan. Ett sätt att föra fram erfarenheter som i sin tur resulterar i nya krav är att visa exempel från verkligheten. Efter ett antal möten uttalade en expert från ett annat land: ”Vill inte titta i din dator…” följt av ”Sådant händer bara i Sverige…”. Grundat på engagemanget med kranstandarder har lett fram till många och intressanta frågor från både kunder och leverantörer.
I samband med SKB’s ansökan om INK inleddes SSM’s arbete med att fastställa specifika krav för kranar på kärntekniska anläggningar. För tillfället pågår ett omfattande arbete med de kommande föreskrifterna från SSM där Kjell på myndighetens uppdrag har skrivit underlaget till SSM’s dokument 2010:04 Utredning och kartläggning av krav för lyftanordningar inom kärnteknisk anläggning som myndigheten publicerade 2010. Under uppdraget har även Håkan och Reine varit Kjell behjälpliga i vissa frågor.
2014 utkom SSM med sin första underhandsremiss om lyftdon och lyftverksamhet i kärntekniska anläggningar (SSMFS-L). Underhandsremissen grundar sig bl a på dokumentet från 2010 samt med viss tolkningshjälp av Kjell och Reine. På tillståndshavarnas uppdrag har g-ACK anlitats för att läsa och kommentera både underhandsremisser och föreskriftsförslag.
Erfarenheter från besiktningar, konditionsanalyser, arbete med standarder, tolkningsarbete (kundfrågor, samrådsmöten och Swetic) och projekt typ ”ax till limpa” samt nya aktiviteter inför g-LYFT såsom ”årets provdragning” eller ”stolleprov” har varit och är grundförutsättning för erfarenhets- och teknikåterföring under kranseminarier och föreläsningar. Inte att förglömma är även det engagemang som kommer från kunder och leverantörer och som är anledningen till g-ACKs devis: –Lyftsäkerhet i samverkan!
Exempel på engagemang i kranseminarier är: KIKA-årsmöte, KIKA:s internationella kranseminariet
Nuclear Crane Seminar (NCS), Växjö Krandagar numera g-LYFT, Järnbrukens Krangrupp,
TÜV NORD dagen (årliga krankraftsmöte på Arlanda med tillståndshavarna, SSM och AK).
Exempel på engagemang vid internationella föreläsningar är World Class Crane Management Seminar, Las Vegas 2005, Hoist, London 2007 och Nuclear Lifting, Warrington 2009.
